Lugnet före stormen.
Så känns vårt liv just nu. Dagarna lunkar på lugnt och fint. Inga konstigheter och inget utöver det vanliga.
Snart ändras det. Jag tyckte första tiden med Liam var så oregelbunden och man visste aldrig hur dagarna och nätterna skulle bli. Nu, snart, ska vi ha det så igen. Och nu har vi en tvååring som ska kunna leva sitt liv som vanligt dessutom.
Ibland undrar jag om vi ens kommer fixa det utan att gå under. Vet inte varför jag har så negativ inställning ibland, kanske för att förbereda mig på det värsta. Ibland tänker jag "Klart vi kommer fixa det."
Man får nog ta varje dag som den kommer.
Snart ändras det. Jag tyckte första tiden med Liam var så oregelbunden och man visste aldrig hur dagarna och nätterna skulle bli. Nu, snart, ska vi ha det så igen. Och nu har vi en tvååring som ska kunna leva sitt liv som vanligt dessutom.
Ibland undrar jag om vi ens kommer fixa det utan att gå under. Vet inte varför jag har så negativ inställning ibland, kanske för att förbereda mig på det värsta. Ibland tänker jag "Klart vi kommer fixa det."
Man får nog ta varje dag som den kommer.
Kommentarer
Postat av: Frida H
Jag tror nog dina "negativa" tankar för något positivt med sig. Om inget annat får det gå lite "åt helvete" ett tag sedan så kommer ni i fas. Det kommer absolut inte bli som ni är vana vid, för någon av er. Men du är ju ett barn erfarenhetsmässigt lugnare. Så det som du kanske minns som jobbigt inte blir det med bebisen för du är två steg före. Sedan är inga barn den andre lik, absolut men du verkar vara en riktigt bra och tryggm mamma!! Du ska bara känna efter. Det är det viktigaste. Det och sätta gränser på vad du orkar klara av sedan delegera vidare resten till Marcus och övriga familj :)
Trackback
